Odling-arbete-glädje

hej

finns nu på http://postannelund.chilipeppar.com

säger tack och adjö till bloggsida.se som krånglat mycket under senare tid.

säger välkomna till er andra.

Ah, äntligen får jag sätta klyftorna i jorden. I år blir det 13 olika sorter som jag odlar vilket onekligen är spännande. Jag vill hitta en sort som är bättre än Leningradskij helt enklet, därför letar jag. De sorter som jag är mest nyfiken på är ”Purple Haze” och ”Russian Topset”. Tycker det är kul att Jimi Hendrix har skrivit en låt om vitlök, det är det som gör den odlingsvärd.

Självklart är urvalet av sorter eller rättar sagt att köpa in utsäde det första steget i odlingen. Det är inte alltid så lätt att få tag på utsäde men på välsorterade trädgårdsbutiker brukar de ha franskt utsäde vilket garanterar sjukdomsfria lökar. Visserligen smakar de vitlök och ger hygglig skörd men i köket kommer typ-1 lökarna sig till korta. Tycker de är svårskalade helt enkelt. Ska man då plantera lökar från matbutiken eller plantera den där vitlöken du köpte av en bonde i frankrike eller ännu hellre fick med dig från Nepal. Det beror sig helt och hållet på hur du kan hantera riskerna med detta. Jag har planterat klyftor från Hammarvitlök jag köpte på Ica utan några allvarliga konsekvenser. Om du kan behandla ditt utsäde så att du tar död på ev. svampkulturer och nematoder kan du plantera vilka lökar som helst. Kan du inte detta kan du plantera vitlöken i jord som är avgränsad annan odlingsmark och som du inte behöver använda de nästkommande 25 åren. Är där sjukdomar på utsädet kan du ha smittat jorden för en anselig tid framöver. Har du otur är vitlöken i matbutiken bestrålad så att den ej kan gro eller så är den förvarad i kylrum vilket leder till att vitlöken torkar in och dör och du får ingen skörd. Så sagt, det är att kalkylera med riskerna. Erfarna odlare säger att man alltid ska utgår från att det finns svampkulturer på lökar om de ej är behandlade. Har du inga sjukdomar ska du hålla en 7årig växtföljd för att minska risken att du får sjukdomar. Då är det inte endast vitlök som du inte ska odla i bädden på 7år utan alla sorters Allium.

Nästa steg i odlandet är bearbetning av jorden. Vitlök gillar kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) samt en lucker kalkrik jord. Bädden jag odlar i är inte djupgrävd utan jag gröngödslade med solrosor, grönkål, ärtor och alfa-alfa. För ca 1månad sedan grävde jag ner grönmassan men hästgödsel. Tyvärr hade jag ingen tillgång till aska då utan den slängde jag på idag när jag krattade till bädden. Att förbereda jorden och gödsla jorden innan plantering är bättre än att försöka gödsla efter plantering. Visst kan man ge en kvävegiva i mitten av mars men för mycket kväve gynnar tillväxten av svampar så det får vara noga avvägt hur mycket man ger. Tjälen är inte det farligaste för utvintring utan det som gör att vitllöken tynar bort under vintern är blöt jord. Har du problem med blöt jord, se till att dränera eller gräv djupbäddar med mycket humusrikt material.

När du kommit så här långt är det bara att trycka ner klyftorna ca 8cm i jorden med 15-20cm avstånd mellan klyftorna. Detta kan du göra någon gång mellan september och december beroende av vart du odlar och vilka sorter du odlar. Typ-1 lökarna vill gärna titta upp innan nyår så de planteras i december eller möjligtvis i november relaterat till väderleken. Vilka klyftor sätter jag då? Grundregeln är att sätta de stora klyftorna från de stora lökarna, då har du gjort ett urval som ökar dina chanser att skörda stora lökar. Undvik att köpa klyftor i lösvikt dels beroende på att du inte vet hur stor löken som klyftorna suttit på är, klyftor i lösvikt har sämre hållbarhet än hela lökar samt att klyftorna kan komma från en lök som haft sjuka klyftor. Finns det en sjuk eller intorkad klyfta på en lök, kassera hela löken. Svampsporer har med stor sannolikhet spridit sig över hela löken då. Klyftor utan skal går att plantera men är mer mottagliga för sjukdomar och om har en förkortad hållbarhet om du måste vänta en längre tid med planteringen.

Detta är generella regler men som i de flesta spektrum av livet finns det undantag. Odlar du vitlökstyper 4 och 5 skall du inte plantera de allra största klyftorna. De är oftast sk dubbelklyftor, dvs under samma skal finns det 2 klyftor. När en planterad sådan gror sticker det upp 2 st blast från samma klyfta. Då är det inte så mycket man kan göra åt det utan man får gräva upp 2 st mindre lökar i juli månad. Oftast känner man ingen dubbelklyfta på dess abnorma storlek med en större bottenplatta som tenderar att likna en liggande 8a. Känner du försiktigt på klyftan känner du 2 st åsar. Det går att klyva klyftan men det är inte garanterat att du har grodd i vardera samt att de är mycket mer mottagliga för sjukdomar. Dessa klyftor är helt underbara att använda till matlagning så sortera bort dessa. När jag planterade vitlöken igår försvann hälften av utsädet av Music och Bogatyr då hälften av klyftorna var dubbelklyfta. Dessa sorter brukar bestå av ca 4-5 st klyftor. Puple Haze innehöll även den en dubbelklyfta men i övrigt var löken på 8 klyftor.

Dubbelklyfta

Det här lär bli mitt sista inlägg på bloggsida.se. startar ny och det får ni höra om. bloggsida.se håller inte alls måttet.

Förutom vitlöksutsäde hade tidigare nämnda djuraffär även annat i trädgårdsväg att sälja. Jag besökte den 3 gånger och hann under denna tid bekanta mig med diverse olika sorters sockenhöns i Katalonien. De fanns inte i affären men dock lite olika väggplanscher som visade i vilken by olika sorters Brahamahöns hörde hemma. Inte alls fel för en gammal fjäderfäkommissarie som jag.

Den äldre mannen som stod framför mig i kön senast jag var i affären köpte ett gäng kålplantor och 2 förpackningar Round Up. Tydligen är det säsong att planta kål  i September i norra Spanien, något som vi gör i början av Juni i Skåne. I samma ögonblick som han beställde Round Up fick jag än en gång bekräftat för mig hur lite nationalitet egentligen har betydelse för formande av identiteter. På ungefär samma uttal som mina morfärldrar uttalade bekämpningsmedlets namn gjorde mannen i pressveckade byxor, kortärmad skjorta och keps det; fast med en spansk touch, rund upp med andra ord. En bonde är en bonde oavsett var du vänder dig här på jorden.

Nu var det inte enbart vitlöksutsäde, höns, fröer, potenta bekämpningsmedel och etnologiska betraktelser som gjorde att jag gillade affären. Det kan ha varit doften av hönsamög eller dess katalysatoriska effekt på minnen som fick mig att sätta 5 pantofflor av 5 i omdömme. Fast jag tror att det som avgjorde saken var att man kunde köpa utsäde i storpack. Eftersom det normala för mig är beställning av utsäde pallavis eller säckavis så fick upptäckten av bonbönor i kg- och 250 gramsförpackningar mitt hjärta att bulta lite extra.

potenshöjjare.

Till vänster på bild i en förpackning om 1kg ser ni en lila bondböna (Vicia faba L) som ska ge tidig skörd. I beskrivningen av den påminner den mycket av bondbönan jag själv odlade i år, A grano violetto. Eftersom jag tyckte den var odlingsvärd fick det bli ett kilogram av den spanska varianten. Den mindre kompanjonen bondböneförpackning til höger är av sorten ska ge extra stora baljor. Enligt förpackningen kan det röra sig om upp till 30 cm långa baljor med 8-10 bönor. Med andra ord ska det bli ett spännande 2011 i bondböneland.

Nu har jag varit alldeles för länge hemkommen från Spanien. Vi var 2 veckor i Katalonien med hyrd lägenhet i Calella de Palafrugell på Costa Brava vilket kan rekomenderas. Förutom fint väder, spännande natur, bra kommunikationer och trevligt folk så fanns det åtminstone 3 st trädgårdsbutiker/plantskolor i Palafrugell. Personalen var hjälpsam och priserna bra. I bygden var det väldigt vanligt med stora köksträdgårdar till husen och en o annan tocke galde över bygden. Givetvis besökte jag dessa butiker med samma frenesi som jag tog mig an Salvador Dalis museum i  Figueres. Vad stod mig där att finna då? Jo, ganska mycket. Diverse fröpåsar med olika rädisor, persilja och annat inköptes men hos plantskolorna fanns inget vitlöksutsäde att hitta, trodde jag. I vår hyrda Ford Focus tog jag dottern med mig och besökte olika plantskolor. Hos den som låg på vägen mot Bispal pratade expediten väldigt bra engelska och hänvisade mig till en djuraffär inne i Palafrugell. Lite märkligt lät det men det var bara att köra dit och visst var det en djuraffär. Nu var det inte en sådan djuraffär som vi kanske har i Sverige idag utan mer en blandning av gamla lantmännen (jag kallar det fortfarande centralföreningen), djuraffär och foderbutik med mycket trädgårdsutbud. Doften, ljuset och temeperaturen ute på lagret var densamma som centralföreningen i Veberöd när den fanns, det saknades bara en saltsten att slicka på. Personalen kunde inte mycket engelska och min spanska är inte imponerande men ajo kan jag uttala och expediten visade mig lådan där de låg. Han visade även med kroppsspråk och några få ord att man skulle plantera den. Dock kan jag inte charader för att fråga om den är behandlad mot svamp och nematod. Mer information än vad som kunde utläsas på lådan och vad lökarna i sig visar har jag inte men de kommer från Madeira och är troligtvis en typ 3.

Vitlöksutsädeslåda

Utsäde, typ 3?

Nu ska jag bara ha tid att plantera dem men först kanske ändå förbehandla dem för att slippa eventuella svampar. Jag tror att Ordförande Åke skulle säga att de är en typ 3 med tanke på att där finns en hård stjälk kvar och att klyftornas utseende och samling på löken sitter på sådant sett de gör. Nu ska jag skola in en annan planta på förskolan.

I slutet av maj inhandlade jag 4st serbiska annum på Möllevångstorget i Malmö. De är dubbelplanterade, dvs 2 plantor i varje kärl. Ett sådant kärl odlar jag ute på kolonin i pallkrage och det andra står hemmavid på bakgården. För er som vill läsa mer om historien bakom dessa annum är det bara att klicka här. Alla som känner igen historien vet att jag undrade om jag skulle kunna hinna skörda något i år. Plantorna var inte stora när jag inhandlade dem och sommaren var i början av Juni inget vidare. Men sommaren rätade upp sig rejält och jag har hunnit skörda, av båda plantor. Nu undrar jag om jag hinner skörda mogna frukter så att jag kan ta frö.

När vi ändå talar frö så är där något märkligt i år. Alla andra år när jag köpt plantor har frukterna blivit likadana på alla plantor men detta torkans år ser det lite annorlunda ut. Troligtvis har serbiska trädgårdsmästaren inte varit helt noga med hur han odlat sina plantor och därför har en spontant korsning uppstått. Ta en titt på pallkragen.

Serb i pallkrage

Förutom att sniglarna varit framme så är frukterna väldigt gröna och i formen är de olika. Den till vänster har den form jag känner igen medan den högre ser, ja annorlunda ut. Visst kan det variera utan att det är något genetiskt fel men alla andra frukter har oxå haft olika former. Tjockleken på fruktköttet är aningen tjockare och strävare än vanligt. Dock är det inget fel på smaken. De smakar ungefär som turkisk peppar utan sötma. Det är en otrolig hetta med lakrits och läder. Att tugga på en färsk frukt är vanebildande och beroendeframkallande, världen stannar upp och sluter sig som vattendroppe i stora oceanen. Endorfinerna kickar och jag hade nog kunnat sälja allt för att bara ligga och äta dem.

Återvänder vi till betongen ser det inte likadant ut.

Serb i betong

Färgen är den lätt gulaktiga som det ska vara. Slutligen blir den röd. Formen är avlång och spetsig med en tjockare nacke. Tyvärr fick jag ingen bra bild på sådan frukt utan de som visas ovan är aningen yngre men tjocknar snart till uppe vid. Det är så en serbisk annum från Möllevångstorget ska se ut. Nu håller vi tummarna på att augusti och september blir varma och soliga månader. Vill sprida fröna av denna sort till nära och kära.

Vad händer med de andra grödorna på kolonin denna varma sommar som nu övergått i regnväder? Mycket skulle jag vilja påstå. Allt har vuxit bra förutom rödbetorna. Jag är mycket nöjd med året. Morötterna är de bästa som jag någonsin skördat. Veberöds lerjord var inget som morötter gillade men Mossängens jord efter en bärgad vitlöksskörd har fått rydderna att le mot mig. Adonis F1 tackar jag av hela mitt hjärta.

Adonis F1

Sojabönorna satte jag någon gång i maj, givetvis under fiberduk. En NGB 8060 från Nordic Gene Bank blev det. Av det jag läst är det bara en sort som heter Fiskeby V som hinner mogna i Sverige. Eftersom jag inte fått tag på denna sort testade jag NGB utbud. Sojabönan, Glycine Max, är en kortdagsväxt. Det innebär att den blommar och sätter balja först när dygnets ljusa timmar blir färre. På våra breddgrader medföljer kyligare väder när solen tittar ner tidigare, därför svårt att få mogen skörd. Men denna näringsrika böna avgränsar sig inte endast till att kunna förtäras som mogen. Edamame heter sojabönan när den äts som omogen. Jag skördade dem för någon dag sedan, kokade dem i saltat vatten någon minut, strödde på nytt salt och serverade dem till helgens grillkväll. Uppskattat av gästerna. Sambon Karin har ätit edamame i Peking men då upphettade i vitlöksolja. Med andra ord, här finns det utrymme för många nya uppslag. De baljor som kommit längst lät jag sitta kvar på plantorna, detta för att se om jag kan skörda mogna bönor. Annars får jag använda mig av mina kontakter i den nya världen för att få tag på Fiskeby V, den är ju alltid slut på Impecta.

Glycine Max

Spetskål! Verkligen gott. Som tur var fick jag tag på den sista 5kr-påsen från Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik i Lund. De säljer ut utgånget frö till denna lilla summa vilket jag givetvis nappar på. I år har jag haft 99% grobarhet på fröer med utgångsdatum 2007. Det är sorterna Spitfire F1 och Hispi F1 från Johnsons som jag sått. Även om jag hade behövt betala fullpris hade jag gjort det. Under fiberduken plockar jag fina små huvuden som går till familjens råkosttallrikar. En gjuten gröda till nästa år, gräver en ny djupbädd.

spetskål

Squashen har gett bra skörd men har stannat upp. Förhoppningsvis kan jag plocka några till. Det var en succé att gräva ner hästamög och direktså under genomskinlig plastbytta. Defender F1 och Jaguar F1 från Impecta och Johnsons odlar jag och märker ingen skillnad i varken sig utseende, skörd eller smak. Butter nut heter pumpan jag sådde på samma sätt. I samma håla lät jag 2 plantor stå kvar vilket har gett 4 frukter än så länge. Just denna pumpa sådde jag efter inspiration från sambon, ska vara jäkligt god enligt henne.

butter nut

Nä nu ska jag umgås med andra.

Jag tänkte att jag numera ska hålla på och experimentera med vitlöksodlingen. Utrymmet att odla mycket finns förvisso men när det finns sjukdomar i jorden är det bättre att komma till rätta med dessa. I mitt förra inlägg skrev jag om en hemsida från Texas, gorumet garlic gardens. Jag tog och mailade denna Bob och frågade vad jag mer kunde göra för att undvika eller förebygga för hindra svampsjukdomar. När vi ser symtomen har svampen redan vuxit ett tag vilket gör att det förebyggande arbetet blir av stor vikt. Bob, som har självutnämnt sig till garlicmeister för det rena nöjets skull, svarade inom en vecka. Han har själv inte haft rost på sina odlingar och rost är sällan ett problem för odlare i södra och mellersta USA. Däremot odlare i norra USA och Kanada har, som han känner till, drabbats av det. Därför blev han inte förvånad att det fanns i Sverige.

Som rekommendation har han att jag blandar 2 matskedar 5% vinäger i 3,78541 liter, dvs en gallon, vatten. Detta ska sprayas på plantorna under vår eller försommar för att förhindra svampsjukdom. I växtföljden rekommenderar Bob att jag tar och sätter vitlök efter kålväxter då dessa ska gå hårt åt både svampkulturerna och eventuella nematoder. Inget som verkar alldeles för svårt eller dyrt med andra ord. Kan bli lite knepigt med växtföljden för jag odlar mest grönkål och den brukar stå ända framåt vårkanten. Tror att jag fixar en spann rapsfrö som jag höstsår där jag ska odla vitlök. Sen ligger vitlöken 2 år efter kålen i min växtföljd så jag får hoppas på att eventuell verkan håller i sig.

Svampbob

Allt här i livet kan inte vara frid och fröjd vilket även innefattar vitlöksodlingen. Förra året märkte jag tydligare att jag har någon form av svamp i joden. Det var lökar som ej kom upp samt missbildade lökar. På purjon i samma bädd märkte jag av rostfläckar. Kolonin har varit i bruk i många årtionden och odlare har kommit och gått. Alla har inte samma koll på växelbruk eller sjukdomar så redskap och jord har nog flyttats hit och dit.

I år har jag  95% av lökarna kommit upp och de som ej kom upp var från samma lök, nämligen en Ail Rose de Lautrec som jag köpte i saluhallen på Östermalm i svenskarnas huvudstad. Troligen har den varit behandlad eller så tyckte den inte om vintern, vem vet.När jag nu grävde upp lökarna märkte jag på Hammar att där var fläckar som ser ut som rostfläckar på blasten. Plantan har även gulnat väldigt snabbt i år och är mycket tidigare mogna än andra år. Utsädet har varit från egen odling och grönsaksdisken på ICA så jag har ingen mer än mig själv att klaga på.

Givetvis söker jag mig till litteraturen för att på något sätt reda ut vad det kan vara. Förra året skrev jag till Åke Truedsson med bifogade bilder och han svarade artigt att det var nog någon form av svamp som var jordbunden. Nu vill jag veta mer säkert så det får bli att bläddra och söka. På sidan 194 i The complete book of garlic av Ted Jordan Meredith skriver han om sjukdomar och där fann jag något som kan likna det vitlöken tyvärr drabbats av, nämligen Rost. Prickarna är som han beskriver symtomen och övriga sjukdomar som han skriver om stämmer ej in.

Rostangrepp på vitlök

Rost kommer från svampen Puccinia porri och är luftburen. Rost brukar inte vara ett stort problem för vitlök men kan innebära markant minskad skörd. Hög luftfuktighet och ringa nederbörd gynnar svampen medan temperaturer över 24 C och under 10 C missgynnar den. Troligvis har mina sena kvällsvattningar varit gynsamma för svampen. Övergödning av kväve och torra samt våta jordar ökar även det svampens tillväxt.

Vad ska man då göra för att bli av med svampen? Om nu svampen sprids genom luften går det att sätta lök som varit angripen? Meredith skriver inte i synnerhet att det inte går att sätta klyftor från lök som varit drabbad men i hans allmänna råd menar han att man ska ha friskt utsäde. Även Ron L. Engeland i Growing Greate Garlic ger samma allmänna råd. Vad tror ni?

Bläddrar man vidare eller använder någon sökmotor får man lite läsning. Åke Truedsson ger i sitt häfte ”Allt om vitlök” tips om hur det går till att minimera risken för smittspridning av nematoder och svampsjukdomar via utsäde. På sidan 16 ges rådet att först doppa klyftorna i insektsgift (klass 1) och sedan i svampgift (klass 2). Tyvärr skriver inte Åke något om proportionerna men jag utgår från att det nog går att läsa på förpackningarna.

Mer konkret går det för den engelskkunnige att läsa på Gourmet garden garlics. Bob, som är den person man ska kontakta på websidan, skriver om diverse sätt att på ett ganska enkelt och billigt sätt förhindra eller minimera svampsjukdomar. Majsmjöl ska spridas ut i bäddarna man odlar för det ska vara verksamt mot både nematoder och svampsporer. Alla sorter i släktet Brassica, dvs kål, går att odla som gröngödsling. När de bryts ner uppstår en kemisk process som hämnar svamparna och nematodernas framfart. Jag tror faktiskt att jag ska testa att så överblivna kålfröer där jag ämnar att sätta vitlöken till hösten. Problemet kan vara med växtföljden då Brassica är en annan prioriterad odling. Å andra sidan växer de en sådan kort stund så att eventuell klumprotsjuka inte hinner etablera sig.

Bob utgår själv från att all vitlök kan bära på svamp och behandlar den innan han sätter löken. Han gör en lösning med 1 gallon (3,785 liter) vatten som blandas med en matsked bakpulver eller äpplecidervinäger och flytande tång. De första ingredienserna förhindrar smitta och den andra gynnar rotsättning. Klyftorna läggs i blandningen, ungefär 16-18 timmar. Sen ska klyftorna läggas i alkohol någon minut för att ta död på eventuella fripassagerare. Därefter sätts de i jorden. Väl värt att testa men i vårt skiftande väder kanske det inte går att sätta dagen efter blötläggning. Å andra sidan (igen) har jag inte så stora ägor att jag skulle hinna sätta även under ett större skyfall utan att packa jorden för mycket. Tror att jag hoppar över flytande tång/sjögräs för utgår ifrån att det inte behöver stimuleras rotsättning.

Jag har inte blivit klok på om smitta förs vidare om jag sätter bulbillerna (topplökarna) från smittade plantor. Är de smittbärande?

I varje fall, en ny spännande säsong har börjat ta sig form. Får se vad 2011 har i sitt sköte.

Litteratur

Meredith Ted Jordan The complete book of garlic: A Guide for gardeners, growers and serious cooks

Ron L. Engeland Growing Greate Garlic. 1991

Truedsson, Åke                          Allt om Vitlök, 2001

http://www.gourmetgarlicgardens.com/

Efter ett väldigt inspirerande besök hos slättabonden kliade det rejält i mina fingrar. Vi lekte med glyttar och snackade vitlök och capsicum. En bättre eftermiddag kan man fan inte ha. På vägen hem svettades jag nog lika mycket av trasig AC så som av att längta ut i vitlökslandet. Efter avklarade hushållsbestyr odyl var det bara att hoppa på cykeln och på ett klimatneutralt sätt ta sig ut. Igår var jag ute och plockade upp nepalesen så jag trodde att jag ikväll endast skulle plocka sockerärtor och vattna. Överraskande nog blev det inte så. På alla sorter hade de 3 nedersta bladen torkat och topparna gulnat. Först tänkte jag att torkan kan ha gjort sitt men när jag grävt upp en liten Hammar och funnit att rötterna hade gott om fukta insåg jag att nu är det dags.  Det som begränsade mig att gräva upp alla var att jag bara hade en påse och inga andra möjligheter att sortavskilja eventuellt utsäde. Nu reglerade det sig så påpassligt själv av att det var bara 2 sorter som kan vara presumtiva kandidater nämligen Hammar och Leningradskij. Den sistnämda fick stanna i lådan på lotten helt enkelt.

Hur har skörden varit så långt? Varierande och överraskande svarar jag på min eget ställda fråga. Givetvis innehåller den också besvikelser och den tar vi först. Av de 6 lökar Tzesar jag odlat grävde jag upp 2 st och de när mer att benämna som pärllök. De har växt i pallkragen och inte fått samma dos näring som de andra samt att utsädet inte vara av prima kvalitet. Jag köpte 2 lökar och när det var dags att klyfta upp dem var bara 6st värda att sätta då flertalet ruttnat. Får hoppas att av kvarstoden finns det någon större.

En kletig dag i mars när tjälen precis släppt petade jag ner ett tiotal klyftor av en sort jag köpt på Ica. På etiketten stod det att den var från Spanien och mina misstankar var att det var en allium sativum sativum sommånga vitlökar från medelhavet är. De planterades i syftet att växa som färsklök men då de växt på sig rejält tänkte jag se om det går att skörda någorlunda lök av vårsatt sådan. När den dessutom satte ormlök kliade det rejält i fingrarna, det är ju en Allium sativum ophioscorodon. Jag får säga att trots att den sattes i mars var den av hygglig storlek. Det blir inte att ta utsäde av den om de som finns kvar i backen inte är större men de var större än jag trodde. Kanske blir det att peta ner någon i jorden till hösten?

Icaspanjor

Hammarvitlöken var väl si sådär i storlek. Jag grävde inte upp de som ser störst ut vilket gör att urvalet inte är dett rätta för hela populationen. Där fanns små men där fanns även en som blir utsäde, tror att det blir fler. Hammarvitlöken är annars en sort som gärna sätter dubbelklyftor så de allra största lökarna går till köket. Dubbelklyfta är när det finns två lökar i en klyfta, du ser det lättast på rotänden som ser ut ungefär som en 8 samt att de är väldigt stora. Sätter du en sådan klyfta får du 2 stjälkar och 2 mindre lökar nästa år, alltså lika bra att käka dem redan nu.

Hammar

Leningradskij hade jag inte höga förväntningar på. Klyftorna jag satte hade jag fått i lösvikt och var inte tillräckligt stora enligt min mening.  Precis som Lenin sa att det finns ingen objektiv revolutionär situation fick jag mig idag nog samma överraskning som många borgare fick i Ryssland 1917. Av de 4 lökar jag grävde upp fanns 2 som sätts i jorden i oktober.

Leningradskij

På söndag åker jag ut och helgar vilodagen genom att gräva upp resten, tror jag. Jag är fortfarande lite tvivlande på att det är dags att gräva upp dem, trodde att den långa vintern skulle försena skörden. Den nu långvariga värmen vi haft har nog jämnat ut det. Blasten är nervissna och gula, ytterskalet är bra men klyftskalet tyckte jag såg lite tunt ut på Hammar. Något i livet ska en ju vara nervös kring, jag är det kring vitlök.

Lika snaskigt som Littorinaffären är kanske inte följetongen om mina nepalesiska vitlökar men i den finns ganska mycket jag undrar över, precis som hos Littorin. Omoralen i mitt fall skulle vara att jag odlar utländskt utsäde helt utan koll om det följer sjukdomar på köpet. Hoppas Littorin hade koll på dem i varje fall, har det bara varit chatt så får vi hoppas på bra virusprogram.

Kring nepaleserna har mitt intresse toppat och dalat. Nu är det på topp igen. Sololökar är de flesta jag tagit upp av dem, en har satt en extra klyfta. De är ca 2-3 cm i diameter och 3-4 cim långa. Nu slutar det inte med sololökar, om min hypotes stämmer. När vi tittar i  Åke Truedssons häfte ”Allt om vitlök” står det på sidan 7 under rubriken Typ IV. (Centralasiatisk – urtyp) att det går att odla mikrolökarna från toppbollarna. Första året ska de vara stora som vetekorn vilka odlade nästa år ger 1 cm stora hela sättlökar. Efter 4-5 år ska dessa vara normalstora vitlökar. Min hypotes är att nepaleserna är på år 2-3 på denna cykel. Till hösten sätter jag några och testar. Helt plötsligt verkar hösten ljus igen.

Nepalesen

Genomskärningsbild.

Det börjar bli skördedags. I veckan gräver jag upp resterande nepaleser, blasten har vikt sig likt en cepa. Hammarvitlöken är senare än de andra så de får stå ca 14 dagar till. Leningradskij och Tzesar grävs nog upp om en vecka.

Om ni inte har läst Åke Truedssons häfte om vitlök rekommenderar jag er att köpa det. Tomatklubben är helt klart värt ett medlemskap men framförallt ett interaktivt besök.

”Outdoor Girl” och ” Balkon Zauber” (Lycopersicon lycopersicum) står där mäktigt i pallkragen. De har satt en åtminstone 5 frukter var vilket gör att jag hoppas den varma och torra sommaren fortsätter. Jämn bevattning är bra när det gäller tomater så att de inte spricker. Jämn bevattning får de genom varsin 2l flaska, näring har de i höns och hästaskiten under dem. De har det med andra ord, väldigt bra. Mellan dem står 2 serbiska annum som blev nöjda över att jag tog bort svinalampegallret som stod över dem. Nu kan de sträcka på sig.

Outdoor girl

Balkan zauber

Det bästa man kan göra en fredagskväll i juli är att sprita bönor. Det ska jag göra imorgon när dottern somnat, sambo är på jobb. Det näst bästa är att äta dem och än så länge har jag inte bestämt mig hur jag skall tillreda dem så det blir till att förvälla och frysa in. Givetvis pratar jag om bondbönor (Vicia Faba L).  ”A Grano Violetto” var den sort som mognat först och således den jag skördat. Två plantor störade jag upp och lät stå kvar så att jag kan plocka utsäde. ”Green Hangdown” låter jag vänta en vecka innan mina tröskande händer sätter fart på den delen av landet. Nästa år tänker jag utöka odlingen och testa fler sorter. I år har jag faktiskt inte haft problem med bladlöss vilket brukar vara ett signum för bondbönor annars om året. Andledningarna till varför det är så går givetvis att spekulera kring men jag tycker det är konstigt då torra år brukar vara lusaår. Hur ser det ut för er andra när det gäller löss?

A Grano Violetto

Green Hangdown

Jag som trodde att storyn om den nepalesiska vitlöken var uttömd. Så är icke fallet. Ikväll när jag var ute och vattnade tog jag upp en för att kolla om det fanns någonting under den taniga stjälken. Till min förvåning fanns där en väldigt rund lök. Misstankarna föll direkt på att det kan vara en sololök. Väl hemma så dissikerade jag den och fann att det inte fanns någon tillstymmelse till klyftbildning i denna runda lök. Nu ska det bli väldigt spännande att se när jag tar upp fler av dem hur det förhåller sig. Är det sololök eller inte? Egentligen uppskattar jag inte sololöken mer att den är behändig i köket, smaken kan inte mäta sig med klyftlök. Men, som odlare kliar det i fingrarna. Kanske kan någon flitig läsare berätta mer om att odla sololök? Själv har jag hört att man odlar topplökarna från vissa sorter. År 2 ska det bli sololök, mer vet jag inte.

Till historien hör att när jag väl ska till att fotografera så hittar jag inte kameran. Jäkligt märkligt, det måste vara lägenhetsspöket. Den finns inte på sin vanliga plats, spooky.

Att hålla intresset uppe på sin blogg kräver sina ämne. Ibland är de självklara och naturliga såsom arttillhörighet hos vitlök. När Visa inläggdetta äventyr är avklarat gäller det att titta sig omkring och se vad som finns. Tidigare har jag skrivit om några serbiska annum jag köpt på möllevångstorget. De var sådda i senaste laget och har stått utomhus på balkong. Ett par har jag i betongen och ett par satte jag mellan tomaterna i pallkragen. För att skydda dessa mot fåglar la jag ett gammalt galler till en värmelampa ämnad åt grisakultingar över. Nu är fotografiet ca 1 vecka gammalt och plantorna har växt till sig ca 15%. Nu blir nästa följetong här på postannelund att se om jag hinner skörda något från dessa plantor.

Serbisk annum i shaby chick utstyrsel

Mitt tips är att jag nog en kommer att göra det men får se om jag blir överbevisad. Tomaterna som står brevid växer på som attan och har redan satt till frukt. Häsgödsel och halm i botten, det är grejjer det.

Utifrån den respons jag fått har jag förstått att ni läsare är väldigt intresserade av att få veta hur det ligger till med Nepalesen. Jag kan här avslöja att den inte har satt till någon blomsterstängel och således är en Allium Sativum Sativum dvs mjukstjälkad sort. Den är ingen sort jag tänker odla vidare på, liten och klen är den men kommer säkert att förgylla middagsbordet ändå.

Några som däremot satt blomsterstängel är Leningradskij och Hammar. Jag upptäckte dessa i veckan före midsommar och tog bort dem. De har en väldigt mild vitlökssmak och om man har tur får man med sig en stor del av stjälken vilken är mörare ju längre den är. God i all matlagning, härlig i sallader och enkal att tillreda. Ska man då ta bort stjälken per automatik? Enligt litteraturen så finns det variabler att ta hänsyn till. Vissa menar att sorteberoende kan lagringsegenskaperna bli sämre om man tar bort stjälken, andra menar att det inte påverkar storleken på löken om man låter den sitta kvar. Jag tar bort den på 90% för att se om det gör någon skillnad. Lagringsegenskaperna behöver jag inte ta hänsyn till då jag ändå har så liten skörd att lagra men storleken på lökarna vill jag inte riskera. Oavsett vad så får ni en efterlängtad bild. Ha en fortsatt skön sommar kära läsare.

Leningradskij

På bakgården har det hänt mycket sen sist och på öppen begäran av mörkare krafter blir det nu dax att skriva om det. I den kalla försommar vi haft har plantorna ändå växt på bra fast sol och vind gjort sitt för att ställa till skada. Framförallt Nepal Snakebite (C.annum) har blivit solbränd, bladen blir vita nästintill silvriga. Dessutom har grannskapets katter gjort sitt och brytit en gren. Detta till trots så kämpar den på och sätter frukt.  Serrano (C.annum) har med sin höjd ej funnit lä bakom den marktäckande tujjan och bara satt till en frukt men blommar mycket. Någon som däremot trivts är Hot Cayenne (C.annum). Plantan hade några småfrukter på sig när jag satte ut den men har fortsatt tämligen riklig fruktbildning och nu börjar det mognas.

Hot Cayenne

Serrano

Nepal Snakebite

Som sagt var, betongen är en kär vän. Den är inte bara vacker utan dess utstrålning smeker plantorna under natten. Givetvis ska jag här passa på och tacka Janne som jag fått plantorna av. Snart får jag ta en sväng om till morsans växthus och se om plantorna där.

AlmMighty!

Bondbönorna blommar. Än så länge är de inte kraftig angripna av bladlöss men jag har skådat myror på dem. Myror mjölkar som sagt bladlöss så oftast där det på plantor finns myror finns det löss. Bladlöss är förövrigt väldigt svårt att undvika på bondbönor och det är bara att knipsa av toppen när man tycker man fått tillräckligt med baljor. Det går visserligen att bespruta men då tar du alla insekter på en gång och alla insekter är inte skadeinsekter så det får vara. Men fan vilka fina blommor.

Green Hangdown

Mäktig äro Hammarvitlöken i år. Tror fasiken att den sticker 75 cm över jorden. Har aldrig varit med om dess like, faktikst. Med andra ord, djupbäddar rules. Sen får en hoppas på att det inte är som potatis, dvs bra blast dålig skörd.

AlMighty Hammarvitlök

Tomaterna, balkon zauber och outdoor girl, har planterats ut i pallkragen. Denna flyttade jag i våras och passade då på att slänga på blöt halm och pelleterad hönsamög i mellanlagret. Förhoppningsvis ökar detta jordvärmen då halmen bryts ner. Jorden jag återanvänder är en blandning av åkermatjord, påskogödsel och sysavs säckajord. Jag hade tänkt att täcka jorden runt plantorna med gräsklipp men gräsklippet på gräsmattan utanför var redan borta. Säkert någon manisk 40-talist som vill hindra snigelinvasion. Nåväl, gräsklipp är inte det svåraste att finna så jag får lägga på senare. Gräsklipp har många fördelar, det täcker ogräs, göder och bevarar jordens fuktighet. Ibland kan det gå någon dag mellan besöken på kolonin vilket kan innebära att plantorna ej får den bevattning de behöver. Det är en av huvudanledningarna till gräsklippet men fram till dess så satte jag ner en hemmagjord vattenautomat. Jag tog en 1,5l pet-flaska och gjorde 3-5 hål i korken med kniv. Flaskhalsen kör jag ner en 5 cm i jorden närma plantan. Då har plantan vatten för någon dag om vi nu får tillbaka samma härliga värme som vi haft de senaste 6 dagarna. Mellan tomatplantorna kommer jag plantera en kruka serbiska annum men de får vänta då de står på tillväxt.

Balkon Zauber

Sockerärtorna har nu blivit så stora att jag har tagit bort fågelskyddet och istället för detta är numera nätlemmarna stöd åt plantorna. NGB11736 var den sort som har växt till sig bäst, av NGB11729 kom endast ett fåtal upp. Till protokollet bör föras att av den förstnämda så var där utsäde till tre st enkelrader medan bara en till den sistnämda. De fåtal plantor som ändå kämpat sig upp satte jag bland de andra.

sockerärtor

Sist men inte minst så har det hänt saker i kålalandet. Grönkålen har lukats för en vecka sedan och i helgen gallrade jag bland spetskålen. Grönkålen direktsådde jag och likaså majoriteten av spetskålen. Anledningen till att jag direktsådde spetskålen blev att de pluggboxsådda gick åt skogen då jag lämnade bort dem pga smålandsresa. Dock hade jag tagit 3 st av dem och plantat i krukan där fikonet står. Det är Hispi F1 och Spitfire F1 från Johnsson Seeds som jag sått i år. Grönkålen är Pentland Brig som jag köpt från Impecta. Givetvis odlar jag kålen under fiberduk för att förhindra skadedjur.

Spitfire F1

Möllevångstorget i Malmö har mycket att erbjuda. Allt från en staty till näsets ungdomar som vill leva lite spartanskt under sina ungdomsår och få leva ut de lustar de inte får  i enpartikommunen. Där emellan finns det även hyggliga restauranger, vattenpipeaffärer, skumrask samt ett chok av spännande mataffärer. Men idag var jag på möllan för att besöka torghandeln. Fredagar och lördagar har fler torgare med bätter utbud och erbjudande. För 5-6år sen upptäckte jag en gammal jugge som sålde väldigt billiga paprikaplantor, 5kr paret vilket de även kostar idag. Starka sa han att de skulle vara och tuff som jag är trodde jag väl, ”ja ja det är i varje fall capsicum även om det är annum”. Snacka om jag fått äta upp min förutfattade mening om Annum. Dessa  är vidrigt starka, de är enormt starka med den vidriga annumhettan som brinner på ett ställe i munnen. Med andra ord, helt underbara att ligga och småtugga på i solen. Direkt beroendeframkallande.  När jag tänkte tillbaka lite så kom jag fram till att det måste ha varit sådana som min gamle kollega Cello hade bjudit på mig visa vem det var som bestämde. Jag frågade Cello om han visste vem torgaren var. Givetvis visste Cello vem det var, ”Serben” kallades han. Cello frågade om han berättat var sorten kom ifrån, ”Bosnien” svarade jag. Cello smålog lite och frågade om jag trodde det jag hört. ”Ja, han sade förvisso att de var från gränslandet mellan Bosnien och Serbien”. De är från Serbien svarade Cello och förklarade lite etnologi. Torgaren är från Serbien och med tanke på kriget under 1990-talet har många Serber dåligt samvete, därför döljer en del serber sitt ursprung med tanke på hur de dagsaktuella politiska vindarna blåser. När jag vid senare tillfälle frågat torgaren har han berättat att de är från Serbien, tyvärr har jag glömt namnet på området.

Numera känner torgaren igen mig och vi brukar stå och prata lite. Än har jag inte fått bjuda honom på frukter från min skörd, det liksom inte imponerar på honom. Han är utbildad agronom från Jugoslavien och har lärt mig en del om gödning och planteringsteknik när det gäller capsicum. Dessa starka paprikor säljer han i pare och när man planterar om dem lutar man plantorna i 45 grader och sätter dem i samma kruka. Har funkat fin fint alla år jag odlat dem.

Vad heter de då? Jag kallar dem serbisk annum då de är en Capsicum Annum. Plantorna blir runt 75 cm höga och frukterna blir 10 cm långa i konisk form. Mogna så blir de röda men går väldigt bra att använda omogna när de är gulröda. Jag köpte 2 par. En kruka ska jag ha på bakgården och ett par sätter jag i pallkragen tillsammans med busktomater. Än så länge får de frodas på min balkong.

Serbisk Annum mot betongvägg

Vill ni köpa? Åk till Möllevångstorget i Malmö en fredag eller lördag och gå till torgaren som står närma cykelbanan mittemot restaurang China Garden, ungefär.

Dill (Anethum graveolens) är en gröda som alltid ingått i mitt liv. När man är uppvuxen med en dillodlande morfar som levererade till Konsum i byn har jag inte haft så mycket till val. Inte för att det är något som är påtvingat under pistolhot utan mer något som smygit sig in genom släktens interaktion. Vet inte hur många midsommarveckor jag legat på knä och haft dålig blodcirkulation i vänsterhand där jag hade alla gummiband som bundit ihop grenarna till knippen. Har aldrig varit på Hultsfred för då var det dillsäsong. I ur och skur, i lust men aldrig i förtvivlan. Det tog dock ett tag innan jag blev betrodd att klippa krondill men efter ett tag så fick jag det också. Krondillen hade allt sämre åtgång under de senaste åren och det hänger nog med stor sannolikhet ihop med att folk inte lägger in sina egna gurkor i samma utsträckning som de gjorde innan 1980-talet. Vacker är dock dillens blomma.

Hör ibland trädgårdsentusiaster säga att de aldrig lyckas med dill. Jag höll på att skriva att jag aldrig misslyckats med denna odling men det stämmer inte. Förra året, den första sådden av dill på odlingslotten gick åt helvete. Vad gjorde jag för fel? När jag grävde bädden hösten innan fick jag upp för mycket av den underliggande sanden och kalkrika leran i matjorden. Brist på näring och jord som snabbt torkade ut gav ett tanigt resultat. Jag erkänner direkt att jag inte han att vattna i den utsträckning som grödan krävde. Dessutom blev dillen full av bladlöss, vilket är något som jag råkat ut för tidigare. Allt annat, förutom rädisorna (Raphanus sativus var. sativus) i samma odlingsbädd blev dåligt. Morötterna blev inte kraftigare än blyertspennor och spenaten gick snabbt upp i blom.

Annars om åren brukar jag höstså dill men vintern hann före mig år 2009. Det blev därför en sådd veckan efter påsk i en bädd som är tämligen välgrävd och bra gödslad. Min vana trogen slängde jag på en fiberduk. Slutet av april och början av maj var en torr period vilket föranledde till att jag vattnade rikligt.  Så här ser det ut nu, fiberduken har blåst sönder (tycker att kvaliteten blir sämre och sämre på nyköpta dukar).

dill, morötter, palsternackor och persilja.

I mitten växer dillen och frodas. Får snart klippa och frysa in. Till vänster växer morötter (Daucus carota sativus), sorterna Chantenay Red Cored 2 och Adonis F1. Den förstnämnda har grott bäst och behöver i det snaraste gallras. Till höger växer palsternacka (Pastinaca sativa) ”White Gem” och längst till höger växer både bladpersilja (Petroselinum crispum) ”Gigante d”Italia” och längst upp i samma rad Rotpersilja (Petroselinum crispum var. Tuberosum) ” Hamburg Root Parsley. Dessa tar väldigt lång tid på sig att gro så jag måste luka ut ogräsen. Allt såddes samma dag.

Gillar jag då att äta dill? Dillkött har aldrig varit en favorit och jag förstår inte alltid varför man smakmässigt har det tillsammans med nypotatis. Dill är förbannat vackert och lämpar sig utmärkt i fisksoppor.